I drömmen möter vi oss själva!

0

Inatt drömde jag om björnar, arga björnar. Jag försökte ta mig igenom ett brunt och brant fält upp till huset på kullen. Jag inser halvvägs att det döljer sig riktiga björnar i allt det mörkbruna och jag blir livrädd, för det är arga björnar som lurar här. Efter att ha lyckats lura en björn eller två så är det kört. De nosar upp mig, jagar mig upp för backen och jag ser att huset har ett högt staket, ett staket av nät runt sig. Såklart tänker jag, de måste ju skydda sig mot björnarna. I panik lyckas jag efter tredje försöket svinga mig över staketet på något snygg parkour-sätt och landa på altantaket så jag kan komma ner och in i huset.

Jag blev så himla konfunderad när jag vaknade till mitt i natten efter drömmen. Min björn brukar ju vara snäll, varm och trygg! Hon har låtit mig vila i sin famn med händerna i hennes mjuka päls! Det slår mig efter ett snabbt slag på internet. Det här är alla de känslor jag gått igenom, hållit tillbaka, varit den som alltid ska vara förstående, förebilden för ett bättre beteende, den som guidar till ett bättre sätt att både vara och tänka det senaste året. Det fungerar alldeles utmärkt med mina kunder, det får mig att gå hem och försöka var en bättre mänskligare människa själv. Det funkar t.o.m med vänner och närmsta familjen…. ett tag… Men sedan måste de kanske ut. För även om jag är fullt medveten varför människor i min närmaste krets säger och gör som de gör så blir jag ju fortfarande sårad, arg, ledsen och besviken när det händer igen och igen. Och det har jag rätt att vara, och det blir jag naturligt vis, för att snabbt gå tillbaka till förebildsjaget. 

Men nu, när läkningen börjar och situationen är på väg in i en bättre fas kommer förstås allt det där jag hållit inom mig så länge. Huset är min borg, mitt hem och min trygghet. Staketet är ett genomskinligt nät. Det är inga oöverstigliga murar, för jag varken kan eller ska stänga in mina känslor för länge – och det är bra. För så länge vi fortfarande ser de arga björnarna där ute kan vi fortfarande se och lösa problemet. Vända tillbaka björnarna och få dem lugna och harmoniska igen. Så nu möter jag mina björnar, tar mig igenom dem och förhoppningsvis får dem med mig istället! Kanske kan jag muta dem med lite blåbär på vägen 😉

Puss å kram <3

 

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke